När dagen liksom släpat sig fram, hjärnan gick i ide i natt och kroppen värker utav sömnbrist, då tycker jag att vingummi fungerar som tröst. Segt, sörjigt och fullt med kemikalier.

Men hick, vänta nu, lille M ska inte klandras. Han sover grisen. El nappo tappas vid 1-tiden men sen sover han fullkornsvällingsruset av sig fram till 8-snåret.

Det är mitt jobb som kan bråka med mig. Nopp, ingen pappershög som ska bli klar. Det är helt enkelt en utryckning där polisen ofta väntar på socialtjänsten. Jodå, mett-i-natta roar jag mig med sånt här. Få förunnat.

Trötthetsvärken i kroppen tenderar att ropa fram sötsuget och inte kan Camilla bromsa sig. Men medge att segtrötthet funkade bra ihop med Bassets goingar.

Alltsedan morgonkaffet intogs har tanken funnits ”snuskigt tidigt ska jag i säng i kväll”. Men ändå, när goa sambon och jag fått våra tid på kvällen, de kvällar ingen av oss skojar till det på jobbet, då, då… är det lätt att hellre fastna under filten i soffan med tända ljus på bordet, kaffekoppen bredvid och datorn som så gärna vill bli skriven på.

Musigt, sa Mamma Mu.

Läs även andra bloggares åsikter om vingummi

{ 0 kommentarer }