Inte som mormors skorpor – eller?

Med brorsbarn kan man ha väldigt kul. En sak man kan göra är att baka, för det är nog bland det roligaste en farbror kan få vara med om. I dag var E och J på besök för att roa mig, Camilla och lille M. Då slog jag på stora trumman och laddade för två sockerkakor, varav en med chokladsmak, samt skorpor!

Skorpor tänker ni, så många vuxenpoäng finns ju inte på den officiella skalan! Skorpor görs bara på skorpfabriker på okänd ort och hoppade i släkten över den förra generationen. De recept man finner är lika okända och oprövade för den moderna människan som recepten på de medeltidspepparkakor, som från början var menade som besk medicin.

Men min mormor gjorde skorpor, och det vore ju för bedrövligt att aldrig mer få känna smaken av dessa i hembakt form. De förvarades i gamla pepparkaksburkar av plåt och smakade i sin enkelhet alldeles fantastiskt. Jag undrar om mormor förstod att dessa torra saker uppskattades minst lika mycket som den fantastiska jordgubbskrämen hon gjorde av deras egenodlade gubbar. Den visste hon att jag älskade, och en sommar sprängde jag den magiska gränsen på 30 kilo med benägen hjälp av mormor och hennes jordgubbskräm.

Upplevelser är personliga och går förstås inte att dela med sig i oförändrad form. Min och min brors barndom, med livet på landet, kor, hästar, grisar, finurliga grannar, olika riktningar i plötsligt uppdykande vägskäl och äldre släktingar kan ju bara vi minnas på vårt vis. Våra barn kommer förstås att, som i dag, fråga om hur bror och jag har flyttat, hur vi hamnade där vi är i livet och geografin i dag, men de kommer aldrig att få skorpor från vår mormor. Då får jag göra så gott jag kan och fixa egna.

Nu hann de tyvärr inte få några skorpor av mig i dag heller, ty för detta tog det alldeles för lång tid och en innebandyturnering skulle också hinna bevistas i stan. Däremot fick de frossa i både smet och sockerkaka i smakerna två. Det som är riktigt bra med skorpor är att de håller till nästa besök, oavsett när det blir av.

Nästa gång ska vi också göra Pasta Carbonara och kolbulle på berget. Dagens matlagningskurs avhandlade Korv Stroganoff och håller man sig till de uppskattade smakerna lär de någon gång dyka upp igen.

Skorporna blev nästan som mormors, på bild kan man inte se skillnad alls och med lite finslipning är de snart perfekta. Blåbärsgröten för ett par veckor sedan måste jag slipa något grövre på men det blev ett hyfsat resultat ändå.

Slutligen måste jag påpeka att brorsbarnen är snart femton och arton, det är jag som leker med maten.

Aftonbladet skriver att skorpor är bra.

Läs även andra bloggares åsikter om sockerkaka, skorpor, jordgubbskräm, kolbulle, barndomsminnen, blåbärsgröt, Korv Stroganoff, Pasta Carbonara